Tokyo 'r Us RE-ENACT

Igår var jag ute i Bergshamra i Stockholm för att träffa gamla goda vänner och ett par av de nya japanska utbytesstudenter som kommit hit nu. En hel fruktsallad minsann, sköna och trevliga därtill. Från början var det tänkt att vi skulle vara några få och våldgästa Pierres nya lägenhet i Skanstull, men det utvecklades till ett fulländat korridorsparty istället. Inte mig emot! Jag märker dock att japanskan har rostat lite när man inte använt det muntligt på över två månader, men det kommer nog tillbaka så småningom. Det är sjukt vad snabbt man tappar det om man inte använder språket hela tiden. Krävs väl några år av konstant användande innan jag kan gå i två månader utan at oroa mig över det. Jag får tacka underbara Carina för komplimangerna om att jag passar i linser iaf ;)



Ovan: Jag erbjöd Peter mitt knä eftersom han stod upp. På något vänster lyckades han sätta sig så att det kändes också! Halvjapaner hjälper varandra i nöd ändå.

Under: Shin till vänster blev ganska dragen mot slutet. Han påstår att han inte får någon baksmälla alls men något sådant existerar inte!